Syftet med uppsatsen är att först beskriva för läsaren vad ett enkelt bolag är i Sverige och i Frankrike, hur det regleras samt belysa skillnader som finns dem emellan. Tyngdpunken kommer att ligga på en persons rätt att vara bolagsman i ett franskt eller svenskt enkelt bolag samt deras skyldigheter och ansvar gentemot varandra och mot tredje man. Slutligen kommer jag, genom argumentation, jämföra de olika lösningarna i de två rättssystemen för att peka på skillnader och problem..

Rättsläget vad gäller beskattningen av FoU-samarbeten i Enkla bolag synes i vissa avseendenvara oklart. Trots detta har inkomstskatterättsliga implikationer av FoU-samarbetenmellan företag inte behandlats i någon större utsträckning i doktrinen. Tyngdpunkten idenna uppsats ligger på den resultatfördelning och de förmögenhetsöverföringar som kanuppstå i samband med FoU-samarbeten och de tänkbara inkomstskatterättsliga effektersom de för med sig. Vid en belysning av dessa transaktioner har vi funnit att det finns ettbehov av klargöranden för hur dessa skall behandlas inkomstskatterättsligt.Utifrån vår studie framgår det att samarbetsavtalet får en avgörande betydelse för beskattningeni Enkla bolag. Den rådande uppfattningen synes alltså vara att ett bolagsavtal kan haskatterättslig verkan avseende inkomstfördelningen utan att en äganderättsförändring behöverske.

Rättsläget vad gäller beskattningen av FoU-samarbeten i Enkla bolag synes i vissa avseendenvara oklart. Trots detta har inkomstskatterättsliga implikationer av FoU-samarbetenmellan företag inte behandlats i någon större utsträckning i doktrinen. Tyngdpunkten idenna uppsats ligger på den resultatfördelning och de förmögenhetsöverföringar som kanuppstå i samband med FoU-samarbeten och de tänkbara inkomstskatterättsliga effektersom de för med sig. Vid en belysning av dessa transaktioner har vi funnit att det finns ettbehov av klargöranden för hur dessa skall behandlas inkomstskatterättsligt.Utifrån vår studie framgår det att samarbetsavtalet får en avgörande betydelse för beskattningeni Enkla bolag. Den rådande uppfattningen synes alltså vara att ett bolagsavtal kan haskatterättslig verkan avseende inkomstfördelningen utan att en äganderättsförändring behöverske.

Aktieägaravtal tecknas mellan aktieägare, i både små och stora aktiebolag, och ändamålet med avtalet är att reglera förhållandet mellan aktieägarna. Det kan ingås mellan ett fåtal eller samtliga aktieägare och även bolaget har möjlighet att vara part i avtalet. I avtalet kommer aktieägarna överens om bolagets verksamhet. Vanligt förekommande klausuler i aktieägaravtalet är bland annat röstbindningsklausuler, samtyckesklausuler och vinstfördelningsklausuler. Aktieägaravtalet ses som ett komplement till bolagsordningen, vilken är offentlig och ofta neutralt hållen.

Vi undersöker om familjeägda bolag är mer framgångsrika än övriga bolag bland de 100 största bolagen på Stockholmsbörsen under perioden 2002-2012. Urvalet består av 1136 årsobservationer efter att finansiella bolag exkluderats. Våra resultat visar att familjeägda bolag värderas högre och har en högre avkastning än övriga bolag, vilket delvis förklaras av minskade agentkostnader. Bolag som fortfarande ägs av familjen som grundat bolaget har en betydligt högre värdering och avkastning än övriga bolag vilket kan förklaras av långsiktigt ägande och den unika kompetens grundaren tillför bolaget..

Inledning:BaselkommitténharsinarötteridenfinansiellaoronsomuppstodnärBrettonWoods-­?systemetkollapsade1973ochiochmedskuldkriseniLatinamerikaibörjanpå80-­?taletbörjadearbetetmedBasel-­?regelverkenvilketocksåresulteradeibegreppetoperativrisk.Operativriskharfunnitssålängesomenmänniskaellersystemvaritansvarigförettekonomisktsystemmenharpåsenaretidfåttenalltviktigareroll.Syfte:SyftetmeddennastudieärattundersökaomrapporteringenavoperativariskerförfinansbolagmedinvesteringsverksamhetharförändratssedanBaselIIinfördes.VivillocksåundersökaomdetkanfinnasettsambandmellanrapporteringavoperativariskerochbolagenssoliditetMetod:Förattsehurrapporteringenavoperativriskförändratsövertidharvianväntossavenpanelstudie.Förattundersökaomdetärskillnadihur?Små-­?bolag?och?Stora-­?bolag?rapporteraroperativriskharviutförtettt-­?testochförattseomdetkanfinnasettsambandmellanbolagensrapporteringavoperativriskochderassoliditetharvianväntossutavenregressionsmodell.Slutsats:Idenstudiesomutförtshardetintegåttattkonstateraettsignifikantsambandmellanrapporteringenavoperativriskochbolagetssoliditet.Vihardäremotmedstudienkunnatvisaattrapporteringenavoperativariskerharökatsignifikantidenkonstrueradegruppen?Små-­?bolag?sedanBaselIIimplementerades2008..

Det Enkla bolaget är en egendomlig företeelse i svensk rätt. Bolagsformen har sitt ursprung i den romerska rätten, den har sedan spridit sig till Frankrike, Tyskland och andra delar av Europa. I svensk rätt är reglerna om Enkla bolag influerade av såväl fransk som tysk rätt. Enkla bolag reglerades i svensk lag först i och med 1895 års bolagslag. Enkla bolag kan uppstå mycket enkelt, till och med konkludent, trots att lagstiftare och domstolar är medvetna om att lekmän inte har kunskap om de relevanta juridiska reglerna.Problematiken grundar sig i att ett enkelt bolag inte är en juridisk person och därför saknar rättspersonlighet, vilket innebär att bolaget i sig inte kan ingå avtal.

Samarbetsformen joint venture är inte rättsligt definierat i svensk rätt. Joint venture betraktas dock i allmänhet som Enkla bolag.Frågan uppkommer hur resultatfördelning skall ske enligt gällande rätt mellan bolagsmännen inom joint venture som bedrivs i form av enkelt bolag.Enligt 4 kap. 1 § BL kan bolagsmännen genom dispositiv reglering fritt avtala om hur resultatfördelningen mellan dem skall se ut. Avtal kan ingås muntligt, skriftligt eller genom konkludent handlande. Om resultatfördelning inte avtalats gäller att resultatet skall fördelas lika mellan bolagsmännen, detta enligt 4 kap.

Det Enkla bolaget är en egendomlig företeelse i svensk rätt. Bolagsformen har sitt ursprung i den romerska rätten, den har sedan spridit sig till Frankrike, Tyskland och andra delar av Europa. I svensk rätt är reglerna om Enkla bolag influerade av såväl fransk som tysk rätt. Enkla bolag reglerades i svensk lag först i och med 1895 års bolagslag. Enkla bolag kan uppstå mycket enkelt, till och med konkludent, trots att lagstiftare och domstolar är medvetna om att lekmän inte har kunskap om de relevanta juridiska reglerna.Problematiken grundar sig i att ett enkelt bolag inte är en juridisk person och därför saknar rättspersonlighet, vilket innebär att bolaget i sig inte kan ingå avtal.

Uppsatsen behandlar riskbedömningen vid förvärv av noterade respektive onoterade bolag ur investmentbolags synvinkel. Vidare undersöktes om det föreligger några skillnader beträffande specifika företagsrisker och marknadsrisker beroende på om de tilltänkta förvärven är noterade eller onoterade bolag. Intervjuer gjordes med investmentbolagen Investor och Ratos. Investor är Sveriges största investmentbolag och investerar nästan uteslutande i noterade företag medan Ratos är ett av de mindre och har en uttalad strategi att bara äga onoterade företag. Den främsta skillnaden mellan noterade och onoterade bolag låg i själva riskbedömningen.

Syftet med uppsatsen är att studera huruvida start-up hightech bolag tillämpar klassisk förvärvsteori och att undersöka ifall och hur fusions- och förvärvsprocessen skiljer sig mellan dessa bolag och vad teorin visar på..

I mars år 2000 blev det tillåtet för börsnoterade bolag att genomföra återköp av egna aktier i Sverige. En del kritiker hävdar att återköp kan användas till att påverka aktiekursen positivt, till förmån för bland annat optionsinnehavare. I denna uppsats har vi undersökt om antal utestående optioner till anställda ökar sannolikheten för genomförandet av aktieåterköp. För att ta reda på detta har vi undersökt data från samtliga bolag som var noterade på NASDAQ OMX Large Cap i Stockholm vid utgången av år 2007. Vi har analyserat datamaterialet med hjälp av enkel linjär regression samt logistisk regression.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i årskurserna F-3 och vilka pedagogiska vinster det kan föra med sig. Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter både inomhus och utomhus, kom vi fram till vårt resultat. Vårt resultat visar på att det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det påverkar undervisningen och eleverna negativt. Vår slutsats är att det fungerar bra för en lärare att ta 10 minuter från lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute på skolgården med enkla medel. Detta för att eleverna ska få in sin dagliga fysiska aktivitet på schemat, väcka nyfikenhet och lust till att lära och även att elevernas koncentrationsförmåga ökar..

I hela samhället har intresset för miljöinformation ökat. I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska bolag som bedriver tillstånds- och eller anmälningsplikt redovisa detta. Dessutom ska större bolag även redovisa upplysningar av icke finansiell karaktär som kan påverka företagets resultat, ställning, verksamhet eller framtida utveckling och däri ingår miljöfrågor.Bokföringsnämnden har i ett uttalande om miljöinformation i förvaltningsberättelsen uttalat sig om hur denna redovisning bör se ut. Syftet med uppsatsen är att utreda hur väl bolag på Stockholmsbörsens Mid Caplista redovisar miljö i sin förvaltningsberättelse samt hur väl de följer bokföringsnämndens uttalande enligt uppsatsförfattarnas bedömningar. Studien innebar en granskning av bolagen i urvalets förvaltningsberättelser.Studien har visat att det är stora skillnader mellan hur utförligt bolagen redovisar miljö i förvaltningsberättelsen och att många bolag redovisar ingenting alls om miljön.

Syftet med studien är att med utgångspunkt i Fama & Frenchs trefaktormodell undersöka huruvida insynspersoner i små bolag erhåller riskjusterade överavkastningar, på kort och lång sikt, genom sina köptransaktioner. Eventstudiemetoden ligger till grund för studiens kvantitativa angreppssätt. Sammanfattningsvis konstateras att insynspersoner i små bolag erhåller överavkastning genom sina köptransaktioner. En överavkastning kan konstateras för alla de i studien undersökta tidshorisonterna. Det trots att den i metoden använda trefaktormodellen tar hänsyn till och justerar för den extra risk som förknippas med små bolag..